Jag klattrade i alla fall inte uppfor den. Blev lite osaker nar jag sag att man bara hade en liten kedja att halla sig i. Hittills har 38 personer dott nar de klattrat uppfor den. Det var i alla fall stangt for klattring eftersom att det blaste for mycket.
Jag hade nog inte klattrat upp den anda, aven om det varit mojligt. I slutandan kandes det inte ratt mot aboriginerna att klattra uppfor den i alla fall. Sa jag gick runt den.
Med risk for att lata lite flummig sa var det verkligen en marklig kansla som kom over en nar man gick dar. Som att man hade respekt for berget eller nagot. Det kandes heligt och hogtidligt. Det var riktigt maktigt.
Senare sa tittade jag i en parm de hade dar i narheten med s.k "sorry-letters". En hel tjock parm med brev fran manniskor som tagit med sig en sten fran Uluru och vill lamna tillbaka den. Manga ansag att de drabbats av extrem otur efter att de tagit med sig stenen.
En annan sak var att det var forbjudet enligt lag att fotografera vissa delar av stenen eftersom att aboriginerna anser de vara sa heliga. Bland annat var det en stor sektion dar bara vissa aldre och visa kvinnor fick trada. 25,000 spann i boter om man tas pa bar garning med att fotografera dar. Det ar hart.
Aboriginska grottmalningar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar