Sivan är en ganska "vokal" hund. Hon skäller nästan aldrig, men har andra läten för sig ganska ofta. När hon busar, när hon saknar nån, när hon ligger och sover och när hon är frustrerad. Hon har varit ganska duktig på sistone och har nästan helt slutat med att bita i kopplet och morra och hålla på, men en dag i helgen fick hon plötsligt för sig att hon skulle börja med det där igen.
Så hon började bita i kopplet och morrade samtidigt och när inte det gav nån respons började hon hoppa upp på mig. Så jag spände ögonen i henne och sa bestämt och lugnt "sitt". Hon reagerade med att långsamt sätta sig ner samtidigt som hon gav ifrån sig ett olyckligt läte, som att "fy vad du är taskig/tråkig matte". Så hon fick sitta ner nån minut, sen gick vi vidare och hon var en jätteduktig och gick jättefint vid min sida hela vägen hem. Så jag antar att jag vann striden :)
Jag förstår dock att hon började med det där beteendet igen. Hon och jag var ensamna mellan fredag och söndag middag och jag klarar inte att gå långa promenader just nu. Det gör så vansinnigt ont att gå längre sträckor. Så hon har nog en del överskottsenergi. Jag har gjort mitt bästa för att hon ändå ska kunna få lite utlopp för sin energi. Vi spenderade en bra stund i parken med att jag stod och sparkade i löven under ett träd och Sivan jagade löven.
Martin har varit iväg och fiskat med en kompis i helgen och kom hem igår. Första natten med minusgrader och inte ett napp. Stackarna! Igår var näst sista gången på hundkursen. Trots mycket spring i benen var Sivan jätteduktig. Jag och Martin fnissar numera bara åt den ena ledarens frekventa terrierkommentarer. Senast var det "ni ska ju vara glada att ni har en hund som är så social....fast det är en terrier". Haha. Fast hon gillar Sivan, det märks. Och Sivan gillar henne :)
Jag och Martin ska iväg till Stockholm i två dagar för att se en konsert med Red Hot Chili Peppers och hälsa på hans mormor och Henrietta. Ska bli jättehärligt att åka på en liten road trip.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar