Denna morgon

Vi har nästan fått internet hemma nu! Vi fick de koder vi behövde igår och fick internet att fungera, men vi kan inte logga in någonstans och därför inte blogga. Så jag tänkte jag skulle försöka få iväg en uppdatering innan jag börjar jobba.

Vi har det kanon på Kojtet! Tänkte jag skulle berätta lite om hur morgonen har varit :)

Imorse var jag och Schnuckisarna ute på promenad redan i gryningen. Det var precis så att det börjat ljusna litegrann och hela skogen var alldeles frostig. Hundarna var pigga och glada och nosade som bara den överallt och det kändes som att det kunde lura något djur var som helst runt omkring oss. Så härligt!

Det är så skönt att ha en skog att gå i när man har två hundar, man behöver liksom inte bry sig om att man tar upp plats på trottoaren när de drar åt varsit håll och inga människor, bilar eller andra hundar att se till att de håller sig undan ifrån. Det är bara att låta dem nosa fritt som de vill och det finns ju så mycket att nosa på! Idag hittade Sivan en plats det tydligen var omöjligt att slita sig ifrån, samtidigt som Winston hittade en annan plats som han absolut måste komma till och nosa på. Så då får man stå där i mitten med två Kerrysar som stretar åt varsitt håll :)

Jag har märkt att när båda har gjort vad de ska är det som att slå på en knapp och de blir tokbusiga och snor runt med varandra som två propellrar i kopplen en stund. Eventuellt kör de sin favorit att ta tag i vardera sidan på en stor gren och ha dragkamp om den. Så roliga!

Men förutom buset och lite drag åt olika håll går de oftast snällt åt samma håll!

Efter morgonpromenaden gick vi in och hundarna fick frukost. Winston har blivit lite bättre på att finnas på plats vid matskålarna innan Sivan kommer dit, sen kommer hon och äter vad hon vill ha och han får det hon lämnat kvar. Vi har försökt att ge dem mat i olika rum, men Sivan kommer ju alltid till den skål där Winston är och ska äta ur den och då flyttar han sig. Igår satt Martin emellan dem och försökte få Sivan att hålla sig till sin skål och låta Winston ha sin, men då åt inte Winston nåt. Självklart löser hundarna det där själva, men vi vill ju gärna se till att Winston äter ordentligt och att Sivan inte äter för mycket!

Sen gick de och la sig på mattan i rummet bredvid köket och vi andra satte oss åt åt frukost. Johannes vaknade halv fem imorse och var jättegnällig och han kunde inte somna om så det blev en tidig uppstigning för oss alla. Han har varit förkyld ett par dagar och nu har det brutit ut i hosta och allmän hängighet, så han och Martin får vara hemma idag.

Jag tog bilen till jobbet precis när solen började gå upp. Körde förbi vinterfrostiga åkrar och ängar och skog och det var SÅ vackert och idylliskt mot soluppgången. Och jag bara njöt av den lilla stunden för mig själv i bilen. Jag verkligen stormtrivs med att bo på landet!