tisdag 27 augusti 2013

Stackars Sivan

Igår kände jag för första gången att jag blev orolig för Sivans hälta. Vi har gett henne smärtstillande/inflammationshämmande i tio dagar snart, men jag tycker bara det blir värre istället för bättre. Vi går bara korta promenader med henne och försöker se till så att hon inte kan sträcka sig så att hon ska vila sina ben. Hon har inte verkat ha ont tidigare, men igår skulle vi gå ut på en liten kvällskiss och brukar bara gå cirka hundra meter längs med vårat och grannens staket. På den sträckan satte hon sig två gånger och la sig ner en gång. När hon gick så gick hon "kutigt" med svansen in mellan benen, som att nånting låste sig så att hon inte kunde räta ut korset/länden. Så har hon inte gjort tidigare. Inomhus ligger hon mest bara och jag tycker att hon ser ledsen ut. Vad är det som är fel med vår fina lilla Siv?

2 kommentarer:

Anonym sa...

Oj vad tråkigt, vi lider verkligen med er. Först en massa jobb med Winston under er semester, och nu Sivan. Måste kännas så frustrerande när ni inte vet vad som felas henne och hur ont hon har. Vi har varit i samma situation med vår förra hund. Hoppas verkligen att veterinären kan lösa hennes problem.
Kämpa på. Kram Ulla

Christina T sa...

Ja di där hundarna har verkligen varit i fokus på sistone! Det är jobbigt att gå och oroa sig för dem, men man får ju tänka att det bara är tillfälligt. Det kommer ju att lösa sig med allt till slut :)

Vi får se hur det går med Winston nu. De skulle bestämma sig tills på söndag.